Ett oplanerat inlägg ....

Hello!

Skulle vilja säga att jag inte ar haft tid att blogga, men det är ju inte sant..,,
Har faktiskt haft det jobbig de senaste veckorna.
Foten krånglar som vanligt men det är inte allt ...
I ca 12 dagar var jag magsjuk, 12 dagar av extrem magont och en jobbig feber. Den Jobbiga febern är btw inte godkänd som feber, man måste ha över 39 grader för att doktorn på VC ska bry sig. Jag hade 37,5-38, hela mi kropp gjorde ont.. Men det räknades inte alls..
Nu har det gått 3 dagar och jag känner mig ok!.

Igår var det dags att besöka min sjukgymnast på Sophiahemmet, det blev en positiv överraskning när han sa att foten "mekaniskt" fungerar bättre än höger (opererad förra året). Fortfarande kvarstår lite nerver som inte fungerar som de ska och som gör ont så fort man kommer åt dem, det ska läka med tiden och för att hålla smärtan i schakt har jag medication.

Det var det tråkiga!!

Nu till det roliga :-)

Min syster är gravid och jag är så glad och så förväntansfull att jag tror att jag ska spricka!! Jag lovar att jag kommer att bli världens bästa moster, jag älskar redan den lilla pojken så mycket att jag inte vet vad jag ska ta vägen!!
Ni som inte känner mig tycker antagligen att jag är craazy.. Ni som känner mig .. Spec ni som har barn vet hur mycket jag älskar barn.

Det vanligaste frågan ifrån ALLA som känner mig brukar ställa frågan varför jag inte har barn??
Jag har ju varit gift i snart 7 år och har en man som jag älskar .. Oftast ;-)

Såhär är det! Jag har ett bra jobb och en helt ok lön, men faktum är att jag reser väldigt ofta i mitt jobb, flera gånger i veckan och då blir det extremt svårt att ha barn.. Correction.. Jag vill inte ha barn och inte få träffa mitt barn varje dag.
Min mamma jobbade med allt ifrån att stöda bagerier till förskolor och gick upp innan 05.00 på morgonen bara för att hinna hämta mig ifrån dagis så tidigt som möjligt, ja kanske inte kan göra exakt så, men jag vill vara där.

Nu låter det som att jag inte har en man, jag har inte bara en man, jag hR en superman. Han gör allt hemma,tvättAr,städar,lagar mat .. You name It! Jag vet att han kommer att gå upp på nätterna med vårt barn, byta blöja, tvätta, städa osv .. Allt förutom amma (brukar han säga) och sägar jag att jag ska köpa honom en sån där "man boob" som Deniro har i " Meet the Fockers" hehe :-)
Skämt åsido .. Han jobbar hos min pappa som kock och min pappa betalar honom så mycket som ha kan .. Vilket är ganska lite. Han jobbar knepiga arbetstider, mån-fre 17.00-23.00, vi träffas aldrig på vardagar, när skulle han då hinna träffa vårt barn?

Et"Men varför skaffar han inte ett annat jobb??"
Frågan kommer alltid ifrån en svensktalande som refan har ett bra jobb. Den kommer aldrigifrån en icke svensktalande som är arbetslös.

"Vill han inte lära sig svenska?"
Klarthan vill!!! Men SFI betalar inget studiebidrag och min man hade inte ens varit i swe i en hel vecka innan han började jobba. Han började lite kvällskurser, men aen öppnade vi butik och han började jobba varje dag och då sket det sig.

"Kan han inte gå på SFI innan jobbet?"
Nej! Han måste träna, det är hans liv och det är något han måste göra.

"Varför pratari inte du svenska med honom?"
Ha ha ha .. Ok ..vi träffas fredag natt (om jag är vaken), lördag och söndag. Vi är så glada att träffa varandra då att jag inte har lust att ge honom svensk lektioner då.
Att han inte kan svenska skyller jag alla Svenskar för, ALLA ÄLSKAR ATT PRATA ENGELSKA!! Grrr hahaha ;-)

Min man är ingen flykting, han kom hit frivilligt p.g.a MIG, jag tänker inte tvinga honom arbeta med saker som kommer att göra att han mår dåligt. För er somtror det/säg till migså tycker jag INTE atthan ska vara tacksam för att hanr bo här!!
Ha jobbar varje dag, han betalar skatt och han äääääälskar Sverige.
Jag hoppas atthan ska lyckas i sin sport och att han får jobba med det somgär honom lycklig. Om det betyd attvi aldrig kommer att ha råd eller möjligjet att ha barn så är det fine! Då är detmitt felfär att jag inte tänkte efter och planerade när nag va 22år och tog hit honom.

Hahaha.. Ojjj ... Älskar mina oplanerade inlägg..
Det här vainte alls vad jag ville skriva men.. Oh well .. Det här är ju min personliga (och er) dagbok .. Ni ..10-ish som läser:-)

Önskar ni kunde kommentera ibland ., pm så bara för att säga att jag är dum i huvudet.

Aaaanyway .. Nu måste kag gå .. Min jättegoa vän Beatrice kommer med hennes lilla prinsessa Jasmine och vi ska leka :-)

Pusss på er!