söndag 29 januari 2012

SKHLM - En upplevelse! Ni som är väldigt "politiskt korrekta" kan hoppa över att läsa det här inlägget :)

Igår shoppades det lite i SKHLM och Idag Nacka Forum. Väldigt handikappsvänliga centrum båda två... men det är ungefär det enda de har gemensamt! ..Ok .. jag överdriver ...eller kanske inte ..

SKHLM är det bra att åka till om man vill byta atmosfär l.. lite som att åka utomlands ..

Ni som är väldigt "politiskt korrekta" kan hoppa över att läsa det här inlägget :)

Mot SKHLM ....

Vi kliver på tåget mot Norsborg, alltså min man och jag.Vi börjar snacka lite när helt plötsligt två killar kliver på. Båda har mjukisbrallorna uppdragna till hakan och skinnjackor, båda snackar i telefon, HÖGT!
Båda är ifrån ex. Jugoslavien ...(just like me)

Den ena lägger snabbt på luren, han kunde väl inte höra vad han snackade om eftersom hans kompis pratade så j***la högt.

Såhär lät "konversationen" ungefär ..

- Slusaj ti kurvo jedna! Nemoj da ti dodjem ja tamo kurvetino jedna, jebacu te u usta picko jedna glupa!

Översättning ..så gott som det går:
- Lyssna på mig din horjävel, vänta tills jag kommer och knullar dig i munnen din dumma fitta.

Jag och min man sneglar lite på varandra. Vi slutar på en gång att kommuncera på serbiska eftersom att vi typ skämdes och vi ville inte att de skulle märka att vi förstod vad de pratade om. Han lät väldigt agro och kunde lika gärna ha varit ute efter bråk.

Tåget rullar på ..

Ljudnivån börjar stiga i takt med att vi närmar oss SKHLM, en kvinna skriker på sin lilla dotter och höjer handen mot henne, nästan som om hon skulle ge henne en örfil. Hon pratade ett språk jag inte förstår men jag kan lova att orden som kom ur hennes mun var typ:
- Vänta tills vi kommer hem, så ska jag spöa skiten ur dig ..

När vi kommer fram till SKHLM:s T-bane station så hör vi väldigt höga skrik. Jag blev livrädd, trodde att det var någon som blev misshandlad eller liknande, men det var bara några ungar som sprang ut och in i spärrarna och .. lekte?!

Aaanyway .. vi fortsätter in i centrum och börjar med att gå in i Apoteket. Jag var ute efter "Liposinol" och hittade ganska snabbt förpackningarna, öppnade den och märkte att den var tom ??
Jag:
- Varför?
Personalen:
- Vi måste tömma dem, annars stjäl de tabletterna. (??!!!)

Vidare fortsätter vi in till en affär .. kommer inte ihåg vad den heter men den har mest herr-kläder.

Vi möts i ingången av att expediterna står på varsin sida av butiken och skriker/pratar (?) med varandra på "okänt språk".Det kändes som att jag befann mig i deras vardagsrum och inte i en butik. Jag tycker personligen att det är väldigt RUDE att prata ett språk framför kunderna som de inte förstår, det kan missuppfattas och kunder känner sig obekväma eftersom de inte vet om man pratar om dem... men,men ,, det är ju bara min åsikt ..

SKHLM är definitivt ett nytt och fräscht centrum med mycket bra shopping. Med känns bara som att själva  centrumet har blivit modernt medans folket (majoriteten)..well.. de är detsamma som de var för 10-15 år sen .. och det känns mer som om de hör hemma på torget utanför.

Kanske tycker ni att  jag låter som en rasist, eller att jag tycker att jag är bättre än andra invandrare osv ...tolka mig som ni vill, ta åt er om ni vill! Jag är inget av det!

Vidare så är det INTE folkets fel.

Det är Sveriges fel som VILL så mycket.

 De VILL hjälpa invandrare av olika orsaker att komma till Sverige, men sen da???
Sen grupperar de olika "länder" och placerar människor av samma folkslag på samma plats.

Resultaten blir att invandrare förblir just invandrare och känner sig utanför eftersom att de inte blir intergrerade Svenskar. De söker någon slags trygghet genom att skapa egna samhällen med samma seder som de hade i sitt hemland. Sverige blir aldrig deras hemland trotts att de bor här i resten av deras liv.

Den första generationen Jugoslaver kom som arbetskraft. De snålade och sparade för att kunna bygga stora hus och visa sig förmögna i för grannarna i hemlandet.. allt i hemlandet. Det här gjordes tyvärr  på bekostnad utav deras barn. Många fick inte erfara samma saker som deras andra "svenska" klasskompisar eftersom att pengarna behövdes till det framtida livet i Jugoslavien, det flashiga livet med det flashiga huset .....
NEWSFLASH! De åkte aldrig tillbaka!!! De blev kvar! Deras barn blev kvar .. barn-barn... osv...

Jag är lyckligt lottad. Min pappa har alltid känt sig svensk och gjort allt han kan för att passa in. Det har inte alltid gått bra och han har blivit avvisad många gånger p.g.a. att han har en mörk hudfärg och utländskt påbrå. Han ser Sverige som sitt hemland och sig själv som svensk. Sverige har alltid varit och kommer alltid att förbli mitt hemland. Jag älskar Serbien och min släkt där, men det är inte hemma.

Jag ser mig själv som Svensk med Serbiskt ursprung.. men det spelar egentligen ingen roll vart man kommer ifrån .. eller vart man är född ... allt handlar om RESPEKT .. finns inte den så är allt oviktigt..

Over and out.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar